Kanske har du hört begreppen EIPS och Borderline, men är osäker på vad de står för. Här ska vi försöka reda ut begreppen.

Emotionellt instabil personlighetssyndrom (EIPS) och Borderline personlighetssyndrom (BPS) är diagnoser från två olika diagnossystem. Trots detta speglar de samma tillstånd, och namnen används synonymt med varann inom sjukvården. I Sverige används både DSM-5 systemet där diagnosen heter BPS, och systemet ICD-10 där diagnosen heter EIPS.

Att ha ett personlighetssyndrom innebär att ha svårigheter som har funnits sedan man var ung, som påverkar hur man tänker, reagerar och/eller hur man fungerar i relationer. Det ska också vara svårigheter som skiljer sig från hur de flesta i ens miljö fungerar. För att uppfylla EIPS/BPS ska man dessutom ha minst fem av dessa specifika svårigheter:

1. Separationsrädsla som leder till desperata beteenden. Det innebär t.ex. att höra av sig eller fråga om bekräftelse mer än vad som anses normalt, hålla kvar eller förhindra någon från att gå.
2. Har relationer som är intensiva, instabila och där man pendlar mellan kärlek och hat. Det innebär t.ex. starka känslor i relationer, mycket bråk, av- och -på situationer, kortvariga relationer och/eller att svänga helt i hur man ser på en annan baserat på något litet den gör.
3. Har identitetsstörning, vilket t.ex. innebär en instabil känsla för vem man är, vad man tycker och vad man vill i livet. (En ung människa har normalt sett har en ganska instabil självbild utan att det är avvikande)
4. Gör impulsiva beteenden med negativa konsekvenser för en själv (självskada och suicidala beteenden hör hemma på kriterium 5 oavsett om de är impulsiva). T.ex. ekonomisk impulsivitet, vårdslöshet i trafik, hetsätning.
5. Gör upprepade suicidala beteenden, suicidhot och/eller självskada.
6. Är känslomässigt instabil, vilket t.ex. innebär att man kan svänga i känslor snabbt och få starka känslor på sådant andra inte reagerar på.
7. Känna sig tom större delen av tiden/återkommande sedan ung vuxen ålder.
8. Har svårt att kontrollera ilska och beteenden kopplat till ilska.
9. Har övergående, stressrelaterade paranoida tankegångar eller allvarliga dissociativa symtom.

Kortfattat kan man säga att en person med EIPS/BPS har mått dåligt sedan tonår eller ung vuxen ålder. Ofta finns det erfarenheter av att andra inte förstår, att inte få hjälp eller att andra minimerar ens problem. Många personer med EIPS/BPS uppfyller även andra diagnoser som t.ex. ADHD, ätstörning, PTSD och/eller depression. För vissa kommer de stora problemen i perioder, och däremellan kan det vara mer okej. För andra avlöser den ena krisen den andra och det finns inga längre uppehåll. För personer som får en mer stabil situation omkring sig med studier/arbete, boende och/eller partner så kan detta göra att problemen minskar avsevärt. På samma sätt är det vanligt att problem kommer tillbaka om det uppstår motgångar eller om det sker stora förändringar i livet.

För vissa minskar de mest utagerande beteendena som självskada och suicidalitet när man blir äldre, medan man kanske känner att det fortfarande är mycket i ens liv som är svårt.

I ICD-10Länk till annan webbplats.

 beskrivs Emotionellt instabil personlighetsstörning (F60.3) mer övergripande. EIPS är en personlighetsstörning som karakteriseras av en uttalad tendens att agera impulsivt och utan att betänka eventuella konsekvenser. Humöret är oberäkneligt och föränderligt. Det är vanligt med affektutbrott och en oförmåga att kontrollera de våldsamma reaktionerna. Det finns en tendens till grälsjukt och konfliktsökande beteende, speciellt då impulsiva handlingar bromsas eller hindras.

ICD-10Länk till annan webbplats.

 urskiljer två typer av personlighetssyndromet:

• Den impulsiva typen som främst karakteriseras av emotionell instabilitet och brist på impulskontroll.
• Borderlinetypen som karakteriseras av osäkerhet vad beträffar självuppfattning, livsmål och inre val, en kronisk känsla av inre tomhet, intensiva och instabila interpersonella relationer samt en tendens till självdestruktivt beteende inklusive suicidhandlingar och suicidförsök (2).

DSM-5-systemet är vanligt förekommande i svensk psykiatri och där kallas EIPS-diagnosen för Borderline personlighetssyndrom. För att ställa diagnosen Borderline personlighetssyndrom måste de generella diagnoskriterierna för personlighetssyndrom först och främst vara uppfyllda.

Det innebär att svårigheterna som individen beskriver

• ska vara varaktiga och oflexibla
• ska vara avvikande från individens sociokulturella miljö
• ska påverka sättet att tänka, reagera känslomässigt, fungera interpersonellt eller ska påverka förmågan till impulskontroll

Först därefter kan ställning tas till huruvida individen uppfyller de specifika diagnoskriterierna för Borderline personlighetssyndrom.

Borderline personlighetssyndrom karakteriseras av ett genomgående mönster av påfallande instabilitet med avseende på mellanmänskliga relationer, självbild och affekter. Problematiken visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang från tidig vuxenålder och tar sig minst fem av följande uttryck (1):