Om du någon gång försökt med nya vanor eller nyårslöften vet du att det är en utmaning att förändra beteenden och hålla kvar vid dem. Detsamma gäller också när vi försöker hjälpa andra att ändra ett visst beteende. Vi kommer här gå igenom de vanligaste begreppen inom beteendeteori så du kan använda dem till din fördel - både när du vill öka sannolikheten att beteende sker och när du vill minska sannolikheten att ett beteende sker.
En viktig sak att tänka på när vi vill förändra beteenden är att vi påverkas starkt av de konsekvenser som kommer direkt efter ett beteende. Är det något som upplevs positivt kommer vi vara motiverade att göra om samma sak, även om konsekvenserna på längre sikt är mer negativa.
Strategier när vi vill att ett beteende ska ske
De två begrepp vi kommer gå igenom är förstärkning och shaping.
1. Förstärkning
Förstärkning innebär att man får en positiv konsekvens av att göra ett visst beteende. Den positiva konsekvensen kan innebära:
För att det ska bli förstärkning är viktigt i båda fallen att det upplevs som en positiv konsekvens. Det är också viktigt att det finns en tydlig koppling mellan beteendet som vi vill öka och den positiva konsekvensen.
Förstärkning kan vara något man gör varje gång beteendet uppstår, eller bara någon gång ibland. I början när man övar in ett nytt beteende är det bra att förstärka varje gång, för att sedan gå över till att bara göra det ibland. Fördelen med det upplägget är att det hjälper beteendet att fästa sig, och hållas kvar. Om man vänjer sig vid att man ibland får en belöning så kommer man fortsätta beteendet även om man inte får belöningen varje gång. Lägg det på minnet för det återkommer längre ner när vi pratar om beteenden vi vill minska!
Exempel på att förstärka beteenden:
Om du har svårt att känna att saker känns förstärkande för att du ändå gör det hela tiden så kan du testa att minska hur mycket du får av det i vardagen under en tid. Till exempel om du vill använda teve, godis eller en kopp kaffe som förstärkare så kan du minska hur mycket du får av det, förutom om du gör det önskade beteendet. Exempelvis: Jag får inte dricka kaffe eller titta på teve, förutom efter jag har diskat undan efter måltiden.
2. Shaping
Detta handlar om att forma något beteende genom att förstärka små steg åt rätt håll. Detta är väldigt hjälpsamt när du vill ha en ihållande förändring. Ofta är det för svårt att ta hela klivet direkt och därför är det hjälpsamt att
förstärka även små ansträngningar.
Exempel:
Strategier när vi vill att ett beteende ska minska
Vi kommer gå igenom utsläckning, mätta behov och att överkorrigera.
1. Utsläckning
Utsläckning innebär att vi försöker minska hur positivt ett beteende känns genom att ta bort lockande konsekvenser.
Exempel: Om Lucas tjatar om glass, får ett utbrott, och sedan får glass har han fått en positiv konsekvens av att få ett utbrott. Om hans föräldrar bestämmer sig för att släcka ut detta beteende behöver de börja med att berätta att numera kommer de bara äta glass på helgen. Det är för att ge Lucas lite förvarning och så att det inte upplevs som en plötslig bestraffning att denna gång inte få glass. Sedan gäller det att alla står fast vid nya regeln det oavsett hur Lucas beter sig. Det är ofta hjälpsamt att lägga till något annat beteende, som t.ex. att validera känslan att vilja ha något som är gott.
En sak som är bra att tänka på är att det ofta kommer en kraftig ökning av det negativa beteendet i början av en utsläckning. Det är då viktigt att hålla kvar vid sin plan och inte ge efter. Som vi nämnde tidigare så hålls beteenden kvar länge om de ibland belönas. Det betyder att om vi ger efter någon gång kommer det negativa beteendet hålla i sig väldigt länge även om vi sedan inte gör det positiva nästa gång.
2. Mätta behov
Metoden att mätta behov innebär att du försöker ge det som efterfrågas redan innan ett negativt beteende hänt.
Exempel:
Fördelen med att mätta behov är att man i bästa fall kan undvika ökningen av det negativa beteendet som kommer när man börjar släcka ut ett beteende.
Är bestraffning effektivt för att minska ett beteende?
Genom forskning har man kommit fram till att det är mer effektivt att använda de metoder vi gått igenom ovan än att använda bestraffning. Via rädsla för en ev. bestraffning kan vi få någon att undvika ett beteende när de kan upptäckas, men inte på samma sätt när man vet att man är osedd. Bestraffning lär inte heller den bestraffade vad den ska göra istället, bara vad den inte får göra. Det är något som gör det svårt, för vi behöver ersätta beteenden med nya beteenden. Fler nackdelar med bestraffning är att det kan skada relationen till "bestraffaren".
Det finns en form av bestraffning som har setts ge resultat och den kommer vi gå igenom. Det kan kallas för att överkorrigera.
3. Att överkorrigera
När man gör överkorrigering är det viktigt att "straffet passar brottet" på så sätt att det är en logisk tillrättaläggning av det man gjort fel. Straffet ska alltså kräva ett nytt beteende hos den som blir straffad, som ska gottgöra och vara en nyinlärning. Det är även viktigt att det finns uttalade positiva konsekvenser av att göra det man blir tillsagd. Varför straffet kommer, vad straffet innebär och vilka de positiva effekterna av att följa det är måste vara tydligt uttalade.
Ett exempel skulle kunna vara att om en tonåring som fick vara ute en kväll till kl 23 inte kom hem i tid. Straffet blir att hen måste vara hemma vid 18 varje dag i en vecka. Om hen är hemma kl 18 som beslutat så får hen en ny chans att vara ute på kvällen kommande vecka. Straffet innebär alltså att hen får öva på, och visa att hen kan, komma hem i tid.
Ett annat exempel: Min sambo försov sig så jag var tvungen att lämna vårt barn på förskolan, och det innebar att jag blev sen till jobbet. Att korrigera är att sambon måste gå upp kl 6.30 för att lämna barnet en extra gång, att överkorrigera är att göra det hela veckan. Straffet innebär att hen får öva på att komma upp i tid och även kompensera mig för att jag kom sent till jobbet.
Inlärda beteenden är ofta kontextspecifika
Det kan kännas frustrerande att ditt barn som kan att tvätta händerna och plocka upp leksakerna innan maten på förskolan inte gör det hemma. Förklaringen är att vi lär oss beteenden i vissa sammanhang och behöver sedan öva dem i andra miljöer och med andra människor. Detta händer inte naturligt utan måste i regel övas in specifikt i andra miljöer. Du kanske kan känna igen att du blir uppskattad för vissa beteenden i ett sammanhang men att samma beteende inte ger positiv respons i andra miljöer. Eller att vissa saker är lättare att göra själv än bland andra. Slutsatsen är att vi behöver öva på nya beteenden i alla sammanhang där vi vill att de ska finnas.