Hur skiljer sig vanligt undvikande från att skjuta ifrån sig?
Ibland är det verkligen en mycket fin linje mellan att skjuta ifrån sig ett problem och vanligt undvikande.
Med undvikande menar vi att man låter bli att göra något helt och hållet. Ofta beror det på att man är rädd eller förväntar sig negativa konsekvenser. Undvikande kan vara mycket vettigt, till exempel när något är farligt, som att inte vilja gå in i en bur med en arg tiger. Men du kan få problem om du alltid undviker det som oroar dig (fastän det inte är farligt). Du kanske inte går till den där jobbintervjun trots att du verkligen vill ha jobbet. Eller du låter bli att reda ut en konflikt med en god vän för att du känner dig osäker på hur du ska göra. Undvikande blir ett problem om du gör det alltför ofta, och i situationer när du egentligen skulle behöva gå emot din känsla och bli aktiv.
Med distraktion genom att skjuta ifrån sig menar vi att man skjuter ifrån sig något under en begränsad tid. Man undviker alltså en situation även här, nämligen det som triggar igång en krisreaktion. Kanske väntar man med att lösa ett problem eller reda ut något som har hänt i en relation. Men man undviker det inte helt och hållet.
Skjuter du ifrån dig måste du nämligen bestämma när du ska ta itu med det som utlöste krisen. När du börjar skjuta ifrån dig beslutar du alltså samtidigt när du ska sluta skjuta ifrån dig.
Hur gör jag?
Bestäm dig, agera, upprepa
Tre eller fyra steg ingår i färdigheten distraktion genom att skjuta ifrån sig:
Hur länge ska jag skjuta ifrån mig?
Hur länge du ska skjuta ifrån dig beror på ditt sinnestillstånd och vad du kan behöva ha till hands för att lösa problemet. Välj den tid du tror du behöver eller tills när det är möjligt att göra något åt saken. Du kan till exempel bestämma dig för att skjuta ifrån dig något tills om någon timme, tills när du kan ringa den person du behöver diskutera något med, tills när du kan ta reda på vad som gäller med den där påminnelsen du fick på posten som gjorde dig så orolig, tills din PMS eller förkylning har mattats av och du kan tänka klarare, eller kanske tills du är tillbaka på jobbet på måndag. Medan du "pausar" eller skjuter ifrån dig så kan du använda andra färdigheter som att distrahera eller lindra.
Ta hjälp av fantasin
Ibland kan fantasin hjälpa oss att skjuta ifrån oss. Du kan till exempel bygga murar med hjälp av visualisering. Lämna situationen för en stund genom att skapa en inre bild av att du bygger en mur mellan dig och problemet. Du kan också föreställa dig att du låser in problemet eller dina tankar om det i en kista eller ett kassaskåp, som inte går att öppna förrän du bestämmer att det är dags. Som alltid bestämmer du också när det är dags att ta itu med problemet igen.
Fler exempel på övningar:
I garderobens mörkaste hörn
Klara satt med räkningen i handen – räkningen som helt hade kastat omkull hennes ekonomiska månadsplanering. Hur skulle hon lösa det här?
Hon blev alldeles varm i ansiktet och kände hur hjärtat pumpade. Tankarna hade helt låst sig och allt var kaos! Och mitt i allt behövde hon snart gå till jobbet. Hur skulle det gå?
Hon skickade ett sms till Maria med bara en kort hälsning. Hon kände sig lite starkare när hon tänkte på att Maria fanns där som stöd. Sedan tog hon fram lite kall apelsinsaft och tryckte i saften från en hel citron – det extremt sura kunde få henne att tänka på annat en stund.
Därefter la hon räkningen på en hylla i garderobens allra mörkaste hörn, så hon inte behövde se den. Men innan hon gjorde det tog hon ett foto av räkningen med mobilen och skickade det till sig själv i ett mejl. Ikväll skulle hon logga in igen. Då kunde hon också nå Maria och prata lite om hur hon skulle hitta en lösning. Maria kunde oftast hjälpa henne att komma på något bra. Nu gällde det bara att stå ut och göra så gott hon kunde, och att fokusera på något helt annat.