Call Us +1-555-555-555
Hantera Känslor logotyp

Posttraumatiskt stressyndrom

PTSD


Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en psykiatrisk diagnos som betyder att en person har upplevt ett trauma och därefter utvecklar och lider av (1) upplevelser där man återupplever händelsen, (2) undviker saker i vardagen, (3) negativa tankar och nedstämdhet, samt (4) ett fysiologiskt påslag i kroppen.


Alla som upplever trauma utvecklar inte PTSD. För många går symtomen över av sig själv och ca 40 procent av dem som utvecklat PTSD en månad efter ett trauma har inte längre besvär ett år senare.

Vilka faktorer påverkar om en person utvecklar en PTSD?

  • Typ av trauma: Det är högre risk för PTSD om traumat orsakades av en eller flera person/er/ i motsats till t.ex. naturkatastrofer.
  • Intensitet och frekvens: Det finns en högre risk för PTSD vid upprepade trauman i motsats till ett trauma som inträffar en gång. Ju fler trauman man upplever, desto högre är sannolikheten för att utveckla en PTSD-diagnos.
  • Individ och stabilitet: Är personen instabil redan från början eller befinner sig i en belastande miljö ökar risken för PTSD. Låg ålder vid traumat ökar också risken för PTSD – en vuxen människa kan i bästa fall ha mer resurser att hantera en traumatisk situation än barn.



De vanligaste symtomen vid PTSD är:

  • Människor med PTSD återupplever traumat i form av återkommande och påträngande minnesbilder. Det kan ske både när man är vaken och när man sover, då i form av mardrömmar.
  • intrusion = påträngande tankar, minnen, känslor, kroppsminnen, lukter osv.
  • flashbacks = att återuppleva traumat som om man vore i situationen igen (”som att vara i en gammal skräckfilm”)
  • Människor med PTSD försöker ofta undvika allt som på något sätt påminner om traumat. Det kan leda till att man isolerar dig från familj, vänner och arbetskamrater.
  • Kroniskt stresspåslag med hög grundångest och känslan av att ständigt vara på sin vakt uppträder också ofta.
  • En överdriven vaksamhet kan göra att man blir onormalt lättskrämd och lättirriterad. Man kan få omotiverade vredesutbrott, koncentrationssvårigheter och problem med sömnen.
  • En minnesförlust förekommer ofta och är då begränsad till tiden precis före, under eller efter traumat.
  • Traumaminnen skiljer sig från andra minnen eftersom händelsen ej är integrerad ordentligt i minnet (inte förankrat som dåtids-minne), vilket gör att det känns som om det händer nu när man förnimmer något som påminner om händelsen.
  • Inom ramen för PTSD förekommer också så kallade dissociationer dvs. förvrängda intryck av omgivningen och av mig själv (hörsel, syn, lukt, kroppskänsla). Under dissociation kan personen t.ex. känna sig bortdomnad eller som ”avstängd”.
  • Tänkandet om den egna personen, andra och framtiden påverkas negativt, känslor av utanförskap kan uppträda liksom avtrubbade känslor och hopplöshet.



Flashbacks - vad är det och hur hanterar jag dem?


En flashback är en specifik typ av påträngande minne. Den innebär plötsligt och starkt återupplevande av en tidigare (traumatisk) händelse. Det upplevs som att man kastas tillbaka i situationen, antingen som att händelsen fortfarande pågår eller som att den händer igen. Flashbacks är alltså mer levande och känslomässigt intensiva än ”vanliga” traumaminnen.


Vid en allvarlig flashback kan man precis som vid hallucinationer t.ex. se/höra sådant som andra inte uppfattar. Skillnaden mellan flashbacks och hallucinationer är att en flashback är minnen av sådant som faktiskt hänt i verkligheten, medan hallucinationer är upplevelser som aldrig har hänt i verkligheten.


Flashbacks upplevs som ett pågående hot – överväldigande och skräckfyllt. Ofta är det inte den ”värsta” delen av traumat som kommer som flashbacks, utan snarare det som händer innan, som meddelar att något dåligt kommer att hända. Man kan se det som att flashbacks därmed fyllt en funktion att "varna" en för något farligt/obehagligt. Tyvärr är de oftast snarare till besvär än hjälp.

Något som gör flashbacks så obehagligt är att det triggar samma kroppsliga reaktioner (t.ex. hormoner) som under den faktiska händelsen – kroppen förbereder sig på att agera på samma sätt som i situationen vilket bidrar till att det känns som att traumat händer just nu.

Faktorer som triggar flashbacks:

  • Situationer som påminner om den traumatiska situationen
  • Tillfälliga sinnesförnimmelser som till exempel en lukt, ett ljud eller ett synintryck
  • Hög stressnivå eller andra sårbarheter.

Färdigheter för att hantera PTSD-symtom:


Hantera stress i akuta läget

Använd färdigheter för att hantera stressreaktioner så bra som möjligt - använd t.ex. distraktion för att undvika att agera på självdestruktiva impulser.


Gå emot känslan

  • Arbeta aktivt med att gå emot skuldkänslor genom att påminna dig själv om att du inte kan kontrollera allt (det kan ingen) och att du gör så gott du kan.
  • Gå emot impulser att vilja straffa dig själv eller tankar att inte förtjäna att behandlas väl. Alla människor förtjänar att behandlas med respekt.
  • Gå emot rädsla och undvikande - börja söka upp vardagliga situationer som du har undvikit. Gör en stegvis träning där du provar på situationen och vänjer dig vid att den inte är farlig t.ex. att åka hiss eller att gå ut när det blivit mörkt. Kanske ber du någon följa med dig första gångerna för att sedan längre fram, efter flera träningstillfällen, försöka själv.


Ta hand om kroppen

Att minska dessa sårbarheter minskar också risken för PTSD-symtom. Drick vatten och ät regelbundet, eftersträva att ha sunda sömnvanor, försök att sova regelbundet och tillräckligt, undvik alkohol och droger, se till att återhämta dig från stress.

Medveten närvaro

Använd medveten närvaro för att vara mer i nuet när tankarna vill leda dig tillbaka till saker som tidigare har hänt – om och om igen.

Medveten närvaro kan hjälpa dig att skilja på då och nu, vilket är viktigt för att minska obehag vid PTSD.

  • Observera och beskriv vad du upplever.
  • Sätt etikett: Notera att du har en flashback. ”Det här är ett minne/flashback, det händer INTE just nu”
  • Använd språket för att tänka/prata om händelsen i dåtid snarare än nutid – imperfekt. Det kan vara hjälpsamt att prata högt.
  • Använd dina sinnen för att hitta tillbaka till nuet - observera och beskriv vad du ser/hör omkring dig, som övningen 3-3-3 (se medveten närvaro). Du kan också hjälpa dig genom starka sinnesintryck: t.ex. is/kyla, bita i citron, stark doft m.m.
  • Leta efter tre saker i rummet som är gröna, röda, svarta etc.
  • Sätt ord på datum, årtal, veckodag, årstid.


Ta hjälp av tankarna

Var noga med att peppa dig själv. Det är kämpigt att hantera PTSD-symtom. Du behöver stöd och peppning både från andra och dig själv för att orka med. Validera dig själv (visa förståelse för din egen situation): "Det är inte konstigt att jag har svårt att orka med jobbet när jag har svårt att sova på natten…" Det är lättare att hantera PTSD-symtom när du inte ständigt kritiserar dig själv för minsta lilla grej.

Läs vidare om färdigheterna:

Var försiktig på rätt sätt

Personer med PTSD har ofta starka impulser att undvika faror, men vissa hamnar ändå i sammanhang som potentiellt kan leda till nytt trauma. Lär dig att känna igen tidiga ”varningssignaler” för när en situation kan bli farlig och tänka igenom vad du kan göra för att att dig därifrån. Undvik situationer som faktiskt kan vara/bli hotfulla eller där du inte har kontroll över vad som händer. 


Reflektera över om alkoholkonsumtion ökar risken för att utsättas för farliga situationer. Oftast är det klokt att undvika alkohol- och drogkonsumtion. Det kan både öka risken för att råka ut för hotfulla situationer liksom öka känslosvängningar och dissociation.


Efter flashbacks eller förebyggande:

  • Självvalidering
  • Återhämtning/lindra-färdigheter
  • Ta hand om sårbarheter

Vilken uppgift eller övning kan jag utföra under kommande vecka om jag vill arbeta med detta tema?


1. Ta små steg för att minska undvikande genom att gå emot rädslan och bege dig in i situationen.

2. Registrera/ för dagbok över flashbacks för att identifiera och förstå, upptäcka när de kommer. Exempelvis kan det vara hjälpsamt att registrera:

  • triggers, t.ex. sårbarheter eller situationer
  • upplevelsen: vad tänkte jag, kroppsliga reaktioner, känslor etc.
  • hur hanterade jag situationen? hur fungerade det på kort vs. lång sikt? vad kan jag lära mig till nästa gång?

3. Om flashbacks och dissociation är problem för dig – bestäm dig för en sak som du vill pröva för att ta tillbaka kontrollen (se förslag ovan).


Share by: